Välkommen till Centrumkyrkan,
Mariannelunds frikyrkoförsamling

Han älskade dem intill slutet

På grund av den rådande situationen kan vi inte fira gemensamma gudstjänster under påsken 2020. Pastor Björn Holm har därför skrivit betraktelser till påskens dagar som du kan läsa nedan. Klicka på Spara PDF för att ladda ned alla påskens betraktelser på en gång.

Joh 13:1, 4-5
Det var strax före påskhögtiden och Jesus visste att hans stund hade kommit, då han skulle lämna världen och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna som levde här i världen, och han älskade dem intill slutet… Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig.

”Vad skulle du göra om du bara hade en enda dag kvar att leva?”. Frågan ställs ibland som ett filosofiskt experiment. Den bakomliggande tanken är att ju kortare tiden är desto viktigare blir det hur vi använder den. Varje ögonblick räknas, och det gäller att investera klokt; passa på att göra det där man alltid velat göra – prioritera det viktigaste!

Men när man funderat lite upptäcker man att frågan har en dubbel botten. Den handlar egentligen inte om de sista timmarna, utan om alla de andra. Den hjälper oss att upptäcka vad som verkligen har värde i våra liv. Vi säger ibland att ”tid är pengar”, men så är det inte. Tid är inte pengar – tid är liv. Det finns nämligen bara en sorts tid, och det är livstid. Och vad vi gör med vår livstid avslöjar något om vilka vi är. Detta är en aning beklämmande i en tid som så tydligt präglas av tidsbrist…

När påskhögtiden närmade sig visste Jesus att hans stund hade kommit. Tiden höll på att rinna ut. Hans sista timmar i frihet visar vem han är – han ger dem nämligen till sina vänner. Han samlar dem för att äta en sista måltid.

Till skillnad från de övriga evangelisterna beskriver Johannes inte instiftandet av nattvarden. Istället sätter han fokus på scenen då Jesus

tvättar lärjungarnas fötter. Den blir en lins som hjälper oss att se och förstå det som sedan händer. Här ser vi Johannes bild av Korset – Himlens Gud, på knä framför syndare, i färd med att tvätta smutsen från deras fötter.

Genom 2000 år sträcker han ut sin gåva till oss – in i vår tid som lider brist på liv – för att ge oss sitt. Även nu, när vi förhindras kroppskontakt och måltidsgemenskap finns Kristus framför oss för att rena våra hjärtan och bjuda oss till sitt bord:

”Se, jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig.” (Upp 3:20)

I hans exempel kan vi också finna mod och kreativitet till att vara varandras tjänare, och se vad som verkligen har värde. Vår tid är vårt liv, så låt oss investera klokt, och ge den till varandra!

Vi ber:
Jesus Kristus, vi tackar dig för gåvan bortom alla gåvor
– att du gav ditt liv så att vi kan leva!
Just nu vill vi svara på din inbjudan – Kom, Herre!
Rena oss från synd och fängslande fruktan.
Skapa i oss ett rent hjärta och ge oss på nytt en frimodig ande!

Ge oss nåden att leva våra dagar för dig och för varandra. Låt din eviga Kärlek brinna i oss tills vi i allt blir lika dig, du som älskade intill slutet.

I ditt namn ber vi
Amen

0 kommentarer

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *